timewellspent

Pa torsdag denna vecka sa har det gatt en hel manad sedan jag anlande. Tiden bara flyger ivag nar man har roligt, som uttrycket sager. Roligt, mja.. Larorikt, helt klart.. Hursom sa har det gatt valdigt fort.

Att det skulle ta mig en hel manad att satta mig in i vadsom verkligen pagar har trodde jag aldrig.
Men nu har jag iallafall skapat mig en klar bild utav vad som behover goras har, och aven i vilken prioriteringsordning detta maste ske.
Jag har ordnat sa att va imorgon kommer att besoka ett sjukhus med alla barnen for en "full medical checkup".Caroline har inte, som jag tidigare trodde, besokt en lakare med alla barnen. Hon har enbart testat alla for HIV och malaria da dem anlande. Tankegangarna och vad som prioriteras har ar valdigt annorlunda fran vad jag/vi ar vana vid. Haromdagen pratade vi aven med en pensionerad sjukskoterska som vi hoppas kunna anstalla for mycket vitala besok av barnen tva ggr/manad. Hennes uppgifter kommer vara att kolla vikt,langd,blodtryck,malaria,vaxtkurva och aven hjalpa oss med vilka andringar vi kan gora i kosten sa att dem borjar vaxa och utvecklas som dem ska. Som det ar nu sa ar alla barnen underutvecklade och underviktiga. Ett exempel ar Jackson tre ar som vager 10,3 kg. Ett staende problem just nu ar ocksa att alla barnen har en slags svampinfektion i harbotten, hander och nacke. Jag tog den som var varst, Nickson, till doktorn och har nu behandlat honom i en vecka med hydrogen peroxid och kramer. Vilket har fungerat jattebra. Dock har han blivit svensk pa kopet, hydrogen peroxid ar en syra som anvands i blonderingsmedel.
Nast efter lakarbesok i var prioriteringsordning kommer installation av tva vatten behallare a 1000 och 500 liter. Den stora ska placeras underjord och den mindre uppe pa en stallning for att skapa en vattentornseffekt. Den nedre tanken kopplas till en kommunal vattenkran som bara fungerar sporadiskt nagra timmar om dagen och nagra timmar under natten. Som det ar nu ar dem tvungna att ga nagon/nagra km(beroende pa om nagon utav de kommunala kranarna har vatten). Kostnaden vi har raknat fram for installation samt material ligger runt 1 000 000 tsh, vilket motsvarar runt ca 5000 sek. Bara den siffran visar sa tydligt pa hur mycket "lite pengar", i vara ogon sett, kan gora har.
I ovrigt sa haller jag pa ochundersoker hur vi ska forbattra barnens kost. For tillfallet far dem en slags valling pa majsmjol tva ganger pa morgonen, sedan lunch vilket vanligtvis bestar av ugali maharage, sedan middag bestaende av liknande. Kycklinglever och nagon annan slags inalva, eller notkott far dem ibland, skulle gissa pa en gang i veckan. Sa nu har vi okat mangden ris och ugali som tillagas, men jag har aven tagit upp att dem borde ata fler mal mat per dag, minst tva mellanmal under eftermiddagen bestande av agg, mjolk, macka, avokado eller liknande.. Har bett Caroline att kolla upp kostnad for varphons, om det skulle bli battre billigare i langden och aven en inkomstkalla.

Igar tog vi en av barnen for att besoka hennes sjuka farmor. Flickan heter Jacklin och ar sju ar gammal. Hennes pappa ar dod och hennes mamma har gift om sig och vill inte veta av Jacklin. Sa innan hon kom till Caroline sa bodde hon tillsammans med sin aldre bror hos sin HIV smittade farmor. "Huset" dem bodde i, om man ens kan kalla det ett hus, ar gjort av pinnar och lera. Inuti finns det en eldstad och ett koskinn som fungerar som sang. Mat har/hade dem inte, utan de forlitade sig pa att slaktingar som da och da besokte dem skulle ta med sig nagot. Jacklins farbror ochfaster bor precis i narheten men dem har det minst lika illa stallt. Dem har tre barn varav ett har cerebral pares. Nar vi besokte dem sa ar det sa otroligt svart att forsta att dem verkligen sover, ater och lever dar.
Det ar jobbigt att komma till den insikten att dem har det sa, ursakta spraket, forjavligt. Mycket ar jobbigt just nu, men forsoker vanda all min energi till nagot positivt.

Nasta vecka ska jag borja ha lektioner med alla barnen, dem har precis som barnen hemma i sverige haft lov hela augusti. Det ska nastan bli befriande att fa gora nagot produktivt, och kanna att jag verkligen brojar gora nytta. Jag vet inte om jag namnt det innan, men det ar bara ett av barnen som forstar och kan prata ok engelska. Resten forstar enbart swahili, sa det kommer att bli nagot utav en utmaning.

Har besokt ett internet de senaste dagarna, men inte lyckats gora nagot da Tanzanias el valjer att komma och ga bast den vill.
Bilder och mer kommer nasta gang jag tar mig in till stan, vilket forhoppningsvis blir nagon dag denna vecka.
I nasta uppdatering ska jag forsoka lagga upp organisationens kontonr, sa att dem som vill kan ge ett bidrag. Jag vill gora sa mycket som mojligt for dessa barn, men som jag sagt till Caroline sa ar jag fortfarande ung och kan bara gora en viss del.

Fortsatt lasa och kommentera, era kommentarer gor mig otroligt glad och peppad!

Pa bilderna ser ni forst alla uppkladda for ett zoobesok. Andra bilden ar Jackson 3 ar, i full fart med munspelet.